Det handlar inte om att inte ifrågasätta känslan, det handlar om att ha så pass bra kontakt med sig själv att man kan förstå känslan och inse att den är fin oavsett varför den har uppstått. Man kan bortförklara allt med hjälp av naturvetenskap och psykologi. Det finns ingen mening med något och vi är bara snälla emot varandra på grund av evolutionära principer... Men vi har givits möjligheten att känna och det gör vår meningslösa tillvaro meningsfull, så det så.
Detta börjar likna ett inlägg som jag inte vill skriva, inte just nu åtminstone. Jag vill inte skriva något förutom ett inlägg riktat direkt till dig och ingen annan, men jag orkar inte skriva något långt och känner att det bara skulle bli förvirrat om jag försökte... Så jag nöjer mig med att säga att jag tycker om dig. För tusende gången. Men ömhetsbetygelser ska upprepas.... Så är det bara.
Puss på dig.
