Men nu ska jag sova, förhoppningsvis inte alltför länge men ändå tillräckligt för att vakna upp till en ljus morgondag utan dåsighetens dimma.
söndag 22 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En berättelse om livet i Stockholm 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar