torsdag 15 januari 2009

U Don't Know

Jag har lirat mer än ni har gjort och jag har gjort det ensam; inga knasare, ingen att prata med ute i regnet utan bara jag i min ensamhet. Och ni håller ändå på att bråka. Fånar er något enormt.

Visst, vi ska se vad ni säger om några månader... Så jag tog över skiten '08? Vi ska se vad som händer '09...


Problemet är att många av dagens målare målar för att det är roligt. Om man enbart målar för att det är roligt kan man inte klottra konstant för inget är roligt hela tiden. Jag kan visserligen tycka det är roligt att måla men det är inte därför jag målar, jag målar för att jag måste. När jag för några år sedan konstaterade att min existens här på jorden inte betyder ett skit för några andra än mina föräldrar (och anledningen till att jag betyder något för dem är inte vem jag faktiskt är, jag betyder något för dem enkom för att jag råkar vara dessas barn) drog jag slutsatsen att mitt liv egentligen är värdelöst. Så jag satte upp ett enda mål; om mitt liv inte betyder något måste jag ge det en mening, om det inte har en mening kan jag lika gärna utforska efterlivet. Och då bestämde jag mig för att börja lira ordentligt.

Numera har jag visserligen relationer genom vilka jag faktiskt utgör en viktig del av andras liv men det spelar ingen roll, jag gav ett löfte till mitt tidigare jag och om jag inte uppfyller det löftet sviker jag detta det förflutnas jag. Om Simon '06 fick veta att Simon '09 hade svikit löftet, då skulle Simon '09:s existens vara osäker. Kanske skulle jag vara här, kanske skulle jag vara där på andra sidan.

Kontentan är att jag har offrat mer än vad ni har gjort för graff. Ni kanske tvingades in i graff för att era polare målade, vad vet jag. Jag kunde ha valt att sköta mig, sluta klottra, och bli en del av umgängeskretsen på min skola, jag skulle kunna ha haft en välfungerande relation till mina föräldrar och en ljus framtid med goda betyg och inga anmärkningar i belastningsregistret. Och ändå valde jag helt medvetet bort alla dess saker för att istället klottra.

Jag skiter i om jag är olycklig i tre år, om jag tvingas gå ute i blöta skor utan mat flera dagar i veckan utan att kunna sova; jag skiter fullkomligt i hur jävla dåligt mitt liv kommer vara under de kommande tre åren. Jag tänker köra mer än någon någonsin har lirat: 80-talet hade Zip13, 90-talet hade Reson, 00-talet hade Fher; 10-talet är min tid. Och under tre år tänker jag dedikera livet till skiten fullt ut, inga kompromisser.

Jag har en plan och den kommer att sättas i verk inom kort. Jag har väntat på '09 i år och nu är vi här, tidigare år har varit andras men nu börjar min tid era jävla horungar; visa lite respekt!!!


I, will, not, lose, ever... Fucker.

3 kommentarer:

duharsettmejförrmenminnsejnär. sa...

så som du snackar verkar det som om du brassar konstant, då borde du ju synas lika mkt som t ex knock eller beges? ändå har jag aldrig sett nånting av dej, inte ens en enda liten tag. men du kanske bara målat lokalt i din hood?

S. sa...

Det här är en blogg, mycket snack men lite verkstad alltså! Det är många gånger jag är frustrerad och skriver saker som kanske inte har någon direkt grund i verkligheten. Jag försöker att inte påstå att jag kör jättemycket för det gör jag defintivt inte, kör knappt alls, men i just det här inlägget råkade jag uppenbarligen bli lite väl kaxxig...

Å andra sidan har jag gått från att inte känna någon i graffvärlden till att vara med i NBC så du kan ju själv räkna ut att jag åtminstone har lirat lite.

thelinewiththeM sa...

okej äh men fortsätt skriv det är väldigt trevlig läsning såhär på småtimmarna :)
Har själv funderat i flera år på att blogga men det har runnit ut i sanden! känner igen mej i VÄLDIGT mycket av det du skriver faktiskt, läskigt mycket