Simon, vi måste prata lite...

Hur kan jag vara så jävla dum i huvudet?! Nej Simon, du är inte kär i en ängel, du är bara en ensam liten jävla nolla som tror dig falla för första bästa tjej som säger hej till dig. Svårare än så är det inte... Men hon är ju så jävla underbar! NEJ, NEJ; NEJ! Din jävla idiot, när ska du förstå att hon är tusen nivåer ovanför dig vilket innebär att även om vi antar att du faktiskt tycker om just henne (vilket du inte gör din äckliga lilla daggmask) är det kört! Glöm henne! Gå vidare! Men jag vill inte! Jag vill verkligen inte! Snälla, snälla; snälla!!! Gör bort dig, skäm ut dig totalt, få henne att hata dig men försök åtminstone. Koooom igen nu Simon för fan... Du kan inte bara sitta instängd i dig själv hela ditt liv... Det håller inte... Du vet att det inte håller, du vet att du inte kommer överleva alla tysta kvällar som framtiden har att erbjuda. Du behöver lite skrik.

Du visste redan när du började prata med att henne att det skulle bli så här. Du ville det. Du hade ju för in i helvete sneglat åt hennes håll hur jävla länge som helst och vägrat inse faktum; att hon är för underbar för att låtas passera. Stoppa henne och visitera henne! Jag kan plocka fram flera år gamla bevis där du skriver om just precis henne för att visa att det där skitsnacket om att "det kunde ha varit vem som helst" är så jävla falskt. Det är det som är dåligt med att skriva hörru, att allt kan användas emot dig i framtiden. Jag förväntar mig en utförlig rapport innan sportlovet är slut där det klart och tydligt framgår vad du faktiskt har gjort för att slippa sitta och känna hjärtat dela sig itu medan du sitter och skriver dina oändliga texter på datorn. Ingen orkar ändå läsa dem Simon, gå ut och försök charma henne istället. Stäng av Håkan, ta av hörlurarna och gå ut. Gå ut, nu. Jag kommer att slå dig så jävla mycket om du inte gör något, tro mig; du kommer fan knappt stå upp när jag är klar med dig om jag märker att du går runt och bara funderar på henne hela lovet; handla Simon, handla... Handla.